Sparkåkning

Hedvig gillar att åka spark, både att sparka själv och att sitta på sparken eller ännu hellre i sin sparklåda.

Tyvärr går det dåligt att åka spark just nu eftersom det varit någon grad varmt i helgen och snön på vägarna är för mjuk för att åka spark på, men det går ju att cykla också.

Tjugotvå månader

Den senaste månaden har det blivit en liten snackis - Hedvig använder långa, sammansatta meningar och har ett stort ordförråd. Det är också främst så hon kommunicerar med oss. En sak man märker ibland är dock att hon inte alltid har samma referensramar som oss, när vi pratade om att måla dockvaggan (som hennes kompisar får vila i) plockade Hedvig raskt fram penseln och satte igång med sina vattenfärger.

Vad gäller favoritsysselsättningar gillar hon fortfarande att hänga ute, gärna med sin snöskovel, eller ta en tur i pulka eller spark. Inne bygger hon med klossar, kör bil eller vagn eller bäddar ner sina kompisar i vaggan.

Även lugnare sysselsättningar som att slappa med en bok uppskattas. Särskilt förtjust är hon i rim och ramsor överlag (Lennart Hellsing-texter), annars är det mycket Ellen, Bu & Bä och Nisse. En skilllnad som kommit på sista tiden är att hon kan läsa mycket längre berättelser med mer text utan att bli otålig. På pottan eller toaletten är det främst Pixi-böcker som gäller, och särskilt (sista tiden) Bo-böcker (Bo tvättar bilen, Bo går till dagis).

Hon fortsätter att jobba med alfabetet, det började ju med att hon lärde sig A som i Annie, men nu är hon även ganska säker på P som i pappa och M som i mamma, och så klart H som i Hedvig.

I allmänhet är hon duktig på att hjälpa till vid städning, bak och liknande. Hon har också börjat klä sig själv vad gäller sockor och byxor åtminstone (även om byxor kan vara svåra att få över baken ibland). Även mössa och vantar händer det att hon insisterar på att få ta på själv.

Hedvig värmer sig i en fotbadsbalja efter en tur.

Tjugoen månader

Nu har det gått tjugoen månader sedan Hedvig föddes, och det märks tydligt att hon inte är någon bäbis längre. Språket har formligen exploderat och hon har börjat använda prepositioner - klättra upp, stänga in och komma upp är några exempel. Dessutom har hon börjat lära sig färger, grön och röd heter båda 'rö' (men hon vet helt klart vad som är rött och vad som är grönt) och gul heter något som inte går att skriva ner, svart heter svart (ungefär).

Hon har även börjat insistera på att göra vissa saker själv, exempelvis vill hon gärna klä sig själv, och det är först om det blir konstigt som pappa eller mamma får hjälpa till. En annan sak på vilket man märker att hon börjar bli stor är attt hon har börjat lära sig alfabetet - bokstaven A (versal) känner hon igen och brukar utläsa A - Annie (som ju är hennes moster).

Det senaste nya intresset hon skaffat sig är istappar "is-tappa", som hon ska hålla i handen (det brukar hon ofta påpeka). Det är inte så konstigt att hon kommit på det där med istappar just nu eftersom det varit väldigt kallt ute de senaste dagarna och det droppar en hel del från luftvärmepumpen. Ibland då hon ska lägga sig kommer hon på något med de där istapparna och säger 'is-tappa, hand' och pekar på handen.

Avslutningsvis har vi också favorituttrycket En! (kombineras med finger för att visa en), vilket betyder att hon vill läsa bara en bok till (vilket upprepas när boken är klar).

Is-tappa

Tjugo månader

Vid tjugo månaders ålder har Hedvig börjat njuta av att kunna göra sig förstådd, och snabbat upp takten på hur ordförrådet växer rejält - nu är det nästan dagligen som hon använder nya ord, och hon förstår nog det allra mesta av vad vi säger när vi pratar med henne.

Bland favoritorden finns exempelvis blölk och appl för att besälla dryck. Ännena, som är roliga att titta på och mata med bre. Hon är också förtjust i sina småkompisar Buobä, som har en tendens att "tappa" kläderna. Hon är även duktig på att öppa saker, exempelvis buljongtärningar och paket. Ett annat ord som hon använder väldigt ofta är andra, vilket hon nästan alltid säger när man tar på skor och dylikt, oftast direkt när man satt igång med första.

Hedvig hjälper till att tömma diskmaskinen

Så här glad blir man av att äta glass (särskilt om det är -15 ute).

Hedvig åker spark, det var lite besvärligt att hålla i sig.

Hedvig började med att bära mammas väska, men vi
tyckte att det var bättre att hon tog sin egen.

Hedvig sitter under sin sänghimmel.

Det var kallt i huset när mamma och Hedvig kom
hem efter julen, men Hedvig klagade inte.

Hedvig testar julklappsskidorna.

När Hedvig öppnade paket här var hon väldigt noga med att lägga pappepet i

förpackningsinsamlingen. Hon var även noga med att ta av etiketten.

Hedvig testar pappas gamla sparkbil.

Pet

Badflicka

Så nöjd hon är.

Nitton månader

Idag är Hedvig nitton månader och den största märkbara skillnaden är språket - hon pratar mycket mer än tidigare, och om många fler saker. En del onomatopoetiska uttryck finns kvar (det heter inte kallt utan brrr, och hennes sovkompisar heter så klart fortfarande Hoppe och Mjam-mjam, men nya ord lär hon sig "normalt" - buss, helikopter, äpple och så vidare).

På grund av en disputationsfest i Uppsala är vi i Sollentuna, och vi flög ner från Umeå, något som Hedvig gärna pratar om. Lika viktigt som själva flygandet är bussresan till flygplatsen, Hedvig gillar bussar (och förknippar dem i ganska hög grad med flygande).

I Umeå har vi haft snö, och Hedvig har fått åka pulka vid några tillfällen, något hon gärna gör, även på plan mark. I korta backar är stjärtlapp lika roligt, även om hon inte alltid lyckas hålla upp fötterna ordentligt.

Arton månader

Idag är Hedvig 18 månader, vilket firades med glasstårta i form av Viennetta. Till skillnad från förra gången vi firade Hedvig med tårta visste hon precis vad man gjorde med tårtan nu. Tänk vad de lär sig (särskilt på dagis!).

Det som händer snabbt nu är att ordförrådet (och ordanvändningen) växer. Det är fortfarande främst genom gester och kroppsspråk hon visar vad hon vill, men orden blir allt viktigare. Hon blir även mer självständig och kan exempelvis leka själv längre stunder än tidigare. Att lämna på dagis har också börjat gå mycket lättare.

Att sätta på henne (och handla) kläder är nästan oförskämt lätt, hon har flera riktiga myströjor och det brukar nästan aldrig vara något problem att klä henne anpassat till väderleken. Hon tycker själv om att vara varmt klädd och kan komma med en fleecetröja att ha förutom en vanlig tröja, eller insistera på att få ha långkalsonger under byxorna.

Vad gäller gosedjur är det främst mjam-mjam och hopp-hopp (en katt och en kanin man ska ha när man sover) och bubo (berguv) som är riktigt viktiga, men det finns många katter på olika ställen i huset i olika former (alltifrån korvkudde till reflex) liksom ett par krokodiler som alla fyller rollen som gosedjur.

Värt att berätta är också att hon har börjat träna inför skidsäsongen på ett innovativt sätt, hon brukar ta mina tofflor och hasa omkring i. Tror det blir roligt för henne sen när man kan åka skidor.