Att följa en skallra

Idag följer hon sin skallra med blicken, fram och tillbaka.

Två veckor

I förrgår var vår lilla tös två veckor, och jag tänkte göra något slags försök till avstämning.

Hon har ju gått upp i vikt, även om jag tycker att det egentligen inte syns. Tänker man efter märker man dock att vissa plagg sitter annorlunda mot hur de gjorde först, och hon har åtminstone vissa tendenser till dubbelhaka. Hon har även fått vissa plitor (istället för de hon hade vid födseln, som verkar vara borta nu).

En betydligt mer märkbar skillnad är dock att hon är mer vaken och intresserad - hon kan ligga på en filt och sprattla med benen eller bara spana på omvärlden ganska långa stunder utan att hon tycker det blir tråkigt.


Samtidigt så sover hon fortfarande ganska mycket, fast nu tycker jag att hon är mer utstuderat slö - om man försöker väcka henne, exempelvis för att få i henne lite mat kan hon mest (efter att först ha skruvat lite på sig och gnytt lite) sträcka på sig och gäspa stort, varefter hon fortsätter sova.

Redan tio dagar

Och tjejen har hunnit med en massa saker. Ganska snart fick hon post för första gången. Och hon har redan varit på IKEA, bland annat. Förutom vanliga stillbilder har det också tagits rörliga bilder på henne, så nu kan hon även titulera sig filmstjärna.

Ett genomgående tema i de presenter hon får har annars (klokt nog) varit att de flesta är något för stora, vilket är bra eftersom hon snart växer ur nuvarande storlek men kommer att kunna ha större storlekar lite längre.

Hedvig med presentbyxor, som (inte riktigt bra) synes är byxorna längre än hela Hedvig

Evas arbetskamrater utmärkte sig också genom att även ge presenter åt de stolta föräldrarna, och inte bara åt Hedvig (även om Hedvigs present var bäst, som sig bör).

Klädd i mammas stil inför tur

Mysig sovposition, gulligt att hon lägger upp händerna så där

Snart en vecka

I morgon är hon en vecka, och det är en hel del hon har hunnit med - de flesta i släkten har hon träffat (och till och med en del vänner till oss), liksom att bada och att få sina första könssterotypa kläder (det vill säga en rosa klänning, men det vore ju grymt att förvägra henne att ha rosa bara för att hon är tjej).

I tjejklädsel.

Myser under gammal nallefilt

Vi har även hunnit med återbesök på BB med tillhörande kontroller. Intressantast var nog hörseltestet - vi hade funderat om det var något reaktionstest (liknande att hon rycker till när vi råkar smälla i något), men istället fungerar det genom att klickljud i örat stimulerar hårcellerna, och den aktiviteten mäts. Hon sov genom hela testet.

Vi väntar också på att hon ska äta upp sig lite så att vi kan använda den bärsele vi fått låna - vi har visserligen från samma ställe fått låna en bärsjal, men det känns omständligare och vid det försök vi gjort hittills gillade hon det inte alls.

Dag två

Redan under dag två hann Hedvig träffa sina farföräldrar och mormor med familj. Fortfarande var hon oväntat lugn och sov mest hela tiden - den där hungern som skulle komma lät fortfarande vänta på sig.

Välkommen, lilla tös

På natten till den tolfte maj kände vi att det äntligen var dags och när vi väl åkte in till förlossningen strax efter nio på morgonen gick det fort.

En alldeles ny liten tös.

Myser i egen säng, där hon ser ordentligt.

På pappas bröst. Mjukt, varmt och härligt.

Hemma i vaggan, vinkar till världen.